Hugendubel.info - Die B2B Online-Buchhandlung 

Merkliste
Die Merkliste ist leer.
Bitte warten - die Druckansicht der Seite wird vorbereitet.
Der Druckdialog öffnet sich, sobald die Seite vollständig geladen wurde.
Sollte die Druckvorschau unvollständig sein, bitte schliessen und "Erneut drucken" wählen.

Jakten på tyngdlösheten

E-BookEPUBePub WasserzeichenE-Book
96 Seiten
Schwedisch
BoD - Books on Demanderschienen am19.05.20231. Auflage
För första gången förklaras vad som ligger bakom och "driver" alla de fyra naturkrafterna; gravitationen, magnetismen och de två typerna av kärnkrafter i en atomkärna. Den enhetliga och sammanhållande teorin, eftersökt av forskare på området, banar också vägen till en logisk förklaring på de krafter som driver elektriciteten, samt de krafter vi kallar kemiska bindningar. I det senare fallet ges det en förklaring på varför atomer försöker få tillgång till 8 elektroner i sitt yttersta skal, vilket styr utformandet av alla molekyler. Eftersom allt "hänger" ihop, får vi samtidigt också en förklaring till fenomen som bl.a. tunneleffekten, Cooper-par, supraledare och supravätska. I tillägg visar boken att fotonen inte finns, och att den ej heller behöver finnas för att förklara förändringar i atomers vikt vid fusioner/fissioner. Och den kosmiska bakgrundsstrålningen är, trots alla fina detaljer från forskning, inget annat än vågor och brus från strängarnas hav. Det är detta hav, tillsammans med öar i form av stjärnor och planeter, som utgör vårt universum. Se och förstå verklighetens hela bild. Boken presenterar den klart och tydligt, en bild där alla pusselbitar passar, en bild som tidigare bara har visat delar av sin utsida, tolkad av matematiska formler, figurer och diagram, baserade på bl.a. Lorentz' faktor. En faktor, som enligt boken, aldrig borde ha formulerats. Fotonen finns inte, Big Bang hände aldrig och kejsaren har heller inga kläder.

Författaren har gått den naturvetenskapliga linjen på gymnasium, studerat matematik, företagsekonomi och informationsvetenskap på universiteten i Umeå och Uppsala. Men framför allt har han intresserat sig för bokens tema i mer än ett halvt sekel.mehr
Verfügbare Formate
BuchKartoniert, Paperback
EUR21,70
E-BookEPUBePub WasserzeichenE-Book
EUR9,99

Produkt

KlappentextFör första gången förklaras vad som ligger bakom och "driver" alla de fyra naturkrafterna; gravitationen, magnetismen och de två typerna av kärnkrafter i en atomkärna. Den enhetliga och sammanhållande teorin, eftersökt av forskare på området, banar också vägen till en logisk förklaring på de krafter som driver elektriciteten, samt de krafter vi kallar kemiska bindningar. I det senare fallet ges det en förklaring på varför atomer försöker få tillgång till 8 elektroner i sitt yttersta skal, vilket styr utformandet av alla molekyler. Eftersom allt "hänger" ihop, får vi samtidigt också en förklaring till fenomen som bl.a. tunneleffekten, Cooper-par, supraledare och supravätska. I tillägg visar boken att fotonen inte finns, och att den ej heller behöver finnas för att förklara förändringar i atomers vikt vid fusioner/fissioner. Och den kosmiska bakgrundsstrålningen är, trots alla fina detaljer från forskning, inget annat än vågor och brus från strängarnas hav. Det är detta hav, tillsammans med öar i form av stjärnor och planeter, som utgör vårt universum. Se och förstå verklighetens hela bild. Boken presenterar den klart och tydligt, en bild där alla pusselbitar passar, en bild som tidigare bara har visat delar av sin utsida, tolkad av matematiska formler, figurer och diagram, baserade på bl.a. Lorentz' faktor. En faktor, som enligt boken, aldrig borde ha formulerats. Fotonen finns inte, Big Bang hände aldrig och kejsaren har heller inga kläder.

Författaren har gått den naturvetenskapliga linjen på gymnasium, studerat matematik, företagsekonomi och informationsvetenskap på universiteten i Umeå och Uppsala. Men framför allt har han intresserat sig för bokens tema i mer än ett halvt sekel.
Details
Weitere ISBN/GTIN9789180804264
ProduktartE-Book
EinbandartE-Book
FormatEPUB
Format HinweisePub Wasserzeichen
Erscheinungsjahr2023
Erscheinungsdatum19.05.2023
Auflage1. Auflage
Seiten96 Seiten
SpracheSchwedisch
Dateigrösse5330 Kbytes
Artikel-Nr.11728381
Rubriken
Genre9200

Inhalt/Kritik

Leseprobe



Ett sammandrag, som förbereder läsaren och underlättar förståelsen av boken.


Boken är inte en enkel roman, utan handlar om partikelfysik, ett ämne som vanligtvis inte diskuteras runt köksbordet. Och för forskare på området innebär boken ett paradigmskifte, vilket gör den extra svår för dem, trots bokens alla referenser till erkända institutioners experiment, erkända fakta, och tillhörande logiska slutsatser. (Det som inte är slutsatser beskrivs i boken som logiska antaganden-hypoteser och inget annat.)

Nedanstående punkter, som är både en inledning och ett sammandrag, har skrivits, eftersom det alltid är lättare att ta till sig det man möter, om man är förberedd på vad som väntar. P.g.a.

punkternas sammanfattande karaktär innehåller de inte alla logiska resonemang och referenser, som finns inne i boken. De kan därför inte kritiseras för att inte vara grundligt underbyggda.

Den som önskar att kritisera boken bör först peka på faktafel inne i den. Samtidigt bör denne kritiker också peka på hur dagens erkända partikelfysik kan vara mer trovärdig, när utfallet av ett erkänt vetenskapligt experiment med ljuset tvingar dagens rättrogna forskare till slutsatsen att s.k. fotoner är medvetna om varandras öden!

(Se: http://en.wikipedia.org/wiki/Delayed choice quantum eraser)

1. Att universum till största delen består av s.k. mörk materia, är accepterat av de flesta. Denna mörka materia refererar boken till; som strängar. Boken gör gällande att dessa strängar kan fastna i varandra och bilda både kedjor och subatomära partiklar. Detta påstående är baserat på logiken; att allting, inklusive subatomära partiklar, består av något, något som är mindre.

Det detta logiska antagande leder till kulminerar i punkt 12, som refererar till ett experiment, publicerat på internet. Där beskrivs helium II´s uppförande som undertecknat hade förväntat; nämligen utan gravitation. Men de som utförde experimentet med helium har i videon ingen förklaring till helium II´s tyngdlöshet.

2. Till de subatomära partiklarna, som bildas enligt ovanstående, hör elektronerna (e). Och eftersom de, också enligt ovanstående, består av strängar, kan de antas ha en yta som gör att de kan fastna i omgivande strängkedjor. Just detta antagandet är viktigt för fortsättningen.

3. Också protoner (P) bildas. Hela skyar av joniserad vätgas (= protoner) har observerats av astronomer. Och eftersom protonerna består av strängar, borde de därmed ha en yta som kan fastna i en strängkedja. Av bokens logiska resonemang framgår; att denna strängkedja skulle kunna vara det som brukar refereras till som positron. Hur protonens ingående 3 kvarkar är vända för att kunna hålla en fastmonterad elektron, och bli en neutron (N), anses vara styrande i denna fråga. Protoner och neutroner kallas nukleoner.

För den som är extra intresserad: Nämnda kvarkar anses vara vända på ett visst sätt i förhållande till varandra i en neutron, och på ett annat sätt i en proton. Boken gör gällande att detta förklarar hur antingen en elektron eller positron kan fastna, och att när nukleonens 3 kvarkar varken håller en positron eller en elektron, är detta en partikel som boken kallar otron . Otronen är som partikel; definitionsmässigt av typen mörk materia, eftersom den inte utgör en del av vår materia. Atomer med fler än 1 proton i sin atomkärna innehåller ungefär lika många neutroner som protoner. Neutronerna fungerar, sannolikt m.h.a. sina elektroner, som ett lim mellan protonerna i en atomkärna.

4. Vi vet att en väteatom består av en proton och en elektron. Den erkända teorin som används för att förklara hur en elektron är kopplad till en proton baserar sig på begreppet attraktion. Men en attraktion måste ju ha ett medium som förmedlar den kraften. Boken väljer att anta att denna attraktion består av en koppling baserad på nämnda strängkedja från protonen. Och att det är när en elektron fastnar i en protons strängkedja/positron som en vätgasatom bildas.

5. Angående attraktion och dess motsats repulsion, så förklarar boken dessa fenomen med att strängarna rör sig pga. den ständiga interaktionen med omgivningen, och att resultatet av deras kollisioner antingen leder till att de fastnar i varandra (attraktion) eller att de bara studsar mot varandra (repulsion).

6. Boken gör också gällande att elektronen, förutom kopplingen mot en proton, också har handtag mot övriga strängkedjor. Via denna typ av strängkedjor kopplar universums vätgasatomers elektroner sig samman så att det bildas stora gasmoln av vätgas, vilka också har observerats av astronomer.

7. Molnen med vätgas växer. Och till slut har mängden av de sammankopplande krafterna blivit så stor att de komprimerade vätgasatomerna slås samman och bildar andra och större atomer. En stjärna har skapats. Strängar kan för övrigt inte komprimeras av gravitation, då det ju är de som utgör repen som drar materia samman m.h.a. den kraft vi kallar gravitation (eller Van der Waals-kraft på atomärnivå).

Denna process med spontant skapande av subatomära partiklar och väteatomer borde kunna ske konstant och överallt, från vätgas som matar solen, till vätgas som skapas, exempelvis, inne i en människa. En begränsande faktor måste vara tillgången till just de strängar som utgör de subatomära partiklarnas byggstenar.

8. Heliumatomer bildas när väteatomer pressas ihop. (Fyra väteatomer går åt per bildad heliumatom.) Vår stjärna, solen, befinner sig i detta skede. Stjärnorna utvecklas vidare genom att pressa de resulterande atomerna till större och större atomer, alltså med flera protoner och neutroner i atomkärnan, och med lika många tillhörande elektroner som protoner. Det är så alla grundämnen skapas och har skapats.

9. De atomer, som har 8 elektroner i sitt yttersta skal (ädelgaser), uppvisar den egenskapen att de inte kan koppla sig mot andra atomer. Och om vi tänker oss sådana atomer som en kub, som ju har 8 höm, och att dessa hörn (elektroner) är kopplade till varandra via kubens kanter (strängkedjor), så inser vi att varje elektron har exakt 3 handtag mot strängkedjor, strängkedjor som kopplar sig mot andra elektroner. Detta utöver varje elektrons koppling mot sin proton i atomkärnan, via dess dedikerade strängkedja (positronen). Figuren till höger visar en atom för ädelgasen neon.

10. En atom, med 7 elektroner i sitt yttersta skal, har därför lediga handtag/strängkedjor som kan hålla en 8;e elektron från en annan atom och tillsammans bilda en molekyl. Bordsaltets molekyl, natriumklorid, är ett exempel på en sådan förening. Och figuren till höger visar en syreatom, vars yttersta skal med 6 elektroner, har lånat 2 elektroner från 2 vätgasatomer, och bildat en vattenmolekyl.

För den som är extra intresserad: Att de 2 väteatomerna sitter på samma sida, skulle kunna förklaras av att deras elektroner redan är förbundna med en strängkedja. Det kan också förklaras av att en fri syreatoms 2 lediga hörn antagligen redan är på samma sida, för att då har dess 6 yttre elektroner maximalt antal sammankopplingar. Elektronerna till väteatomerna sitter inte helt fast, vilket leder till att vattenmolekylerna blir spänningsmässigt polära, vilket förklarar varför de kopplar sig till varandra och till eventuella saltjoner (uppdelade saltmolekyler).

Och som framgår av denna och ovanstående figur, så är det dessa atomers inre elektroner, i ett eget s.k. skal, som har lediga stränghandtag mot omgivningen. Det inre skalet kan kanske förklaras av atomkärnans geometri, som skulle kunna förhindra dess elektroner från att ha hållfasta kopplingar mot elektroner i yttre skal. Detta är emellertid ingenting som boken står och faller med. (Begreppet "Teoretisk fysik kommer här till sin...
mehr